Sant Juan

Bättre har jag ju helt klart mått. Igår firade vi den spanska motsvarigheten till midsommar i Sergies familjs hus som ligger lite i utkanten av stan. Det blev rätt hårt festande men roligt hade jag verkligen. Kanske lite för roligt, då jag drack något mer än jag tänkt... När vi äntrade huset vid halv elva-tiden hade festen dragit igång, tapas var uppdukat på bordet och dricka flödade. Jag mjukstartade med öl och presenterade stolt mitt bidrag till knytisen: sill, äppeldressing med timjan och mjukt tunnbröd. Tyvärr gjorde inte sillen någon större framgång men några tappra vågade smaka i alla fall. Äppeldressingen gick hem och det var ju kul.

Det är märkligt att alla språk som man lärt sig går bättre att snacka på fyllan, eller mer flytande blir det åtminstone men om det är helt grammatiskt korrekt hinner jag inte reflektera över. Franskan kom fram smått, till och med när jag ville snacka spanska. I nyktert tillstånd är det alltid tvärtom, det mesta jag försöker säga på franska blir spanska.

Planen var att ta oss till stranden senare men vi kom aldrig dit, alla blev antingen för fulla eller för trötta/lata. Vet inte om det var synd eller ej, men tydligen så ska stranden vara traditionell samlingsplats den natten för att se på fyrverkerier. Klockan 7 var jag hemma igen och möttes av en gnällig katt som ville ha mat, gav honom det och sen höll han tyst. Stupade i säng och somnade nog rätt snabbt, men vaknade halv 10 och mådde kasst. Gick upp och sen en halvtimme senare tillbaka till sängen. Drömde att jag var hemma i Boden och hälsade på. Jag blev besviken och förbannad för att mamma och pappa inte ville umgås med mig utan istället gick och sov jättetidigt. Vaknade vid halv 2 idag och har ännu inte känt för att äta något annat än chips till frukost. Ska fortsätta min återhämtning nu, på ett lite nyttigare sätt kanske...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0